Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta. Men så enkelt är det ändå inte. Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung. Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart, rädsla för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt.

En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvalitéer att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen – på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken. Därför ligger fördomen alltid på lur, även i ett upplyst samhälle. Den kan blossa ut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla. Kanske menar den som handlar inte så illa. Men för den som träffas kan det riva upp sår som aldrig läks.

De flesta av oss människor har ett behov att hävda oss gentemot andra. Och då står fördomen mot den avvikande – utlänningen, främlingen – till förfogande som en sista skans.”

Olof Palme, Radioanförande, 25 december 1965. Källa: Palme, Olof, Politik är att vilja, Stockholm : Prisma, 1968, s. 64-65. Talet återges till musik på gruppen The Latin Kings skiva Mitt Kvarter under namnet Fördomar 2.

Osteria at the Village Market:
tel: 0728-680035
Osteria at Lenana Road (the original one)
tel1: 0724-277332
tel2: 0734-472778

Read reviews about Osteria here and here and here.

And you will find Osteria on Lenana road here:

An annan bild av Afrika. Ovan Nairobi CBD.

The intelligence sector of any state plays a major role in safeguarding national security, and in the extreme, it acts to preserve the very survival of the state. Even though maintaining effective control and oversight over intelligence services is as important to the democracy “as maintaining control over the armed forces, intelligence services have received much less attention from scholars and those supporting the democratization process” (Caparini 2007, 3).

The research available about intelligence services in developing countries is mediocre at best and research is virtually non-existent regarding intelligence and state-building. We know very little about the role of intelligence services in the making of states in general and postcolonial states in particular (cf. Goscha 2007, 100f; Chappuis and Hänggi 2009, 31).

Reforming intelligence services in emerging democracies is one of the most important and difficult activities facing any government. In order to achieve democratic consolidation, controlling intelligence services is vital for several  reasons. First, as the organization in charge of internal security and regime protection, it is important that it operates within the rule of law without abusing its authority. Second, authority and civilian control are needed to ensure that the elected government holds genuine control over the monopoly on violence. If this is not achieved the intelligence services risks remaining or becoming a state within a state effectively preventing democratic consolidation (cf. Macdonald 2007, 301; Bruneau 2001, 337; Boraz 2009, 84).

Even though the role of intelligence services is essential for liberal, open, and democratic state-building to occur, we know little of the exact role of intelligence services in the state-building process. I believe that it is important to better

understand this process in order to be able to enhance support for the democratization process in emerging  democracies, something that is even truer regarding African states, where academic research traditionally has had a difficult time understanding state-building (cf. Herbst 2000, 3f). If authoritarian regimes are to reform the tools and manuals must be available, precisely and simply explained by Wilson Boinett:

“I believe [former Kenyan President] Moi wanted to reform the Special Branch but he did not know how to proceed. It had never been done in a similar context before and there was no information available on what to do or how to proceed.” (Boinett 2010).

Aim and purpose

“Intelligence, if we understand it, might some day be more clearly a force for good. If intelligence is ever to be a force for good, then it must be studied. We can bet that, if we remain ignorant of it, intelligence will certainly be a force for ill.” (Warner 2009, 29f).

The purpose of this thesis is to contribute to the development of a theory about the role of intelligence services in state-building. To this end I have studied and analyzed the role of the Kenyan intelligence services in the Kenyan state-building endeavor. My ambition has been to use the Kenyan experience to better understand what role intelligence services play in state-building.

While such a case study might say little about how intelligence universally influences statebuilding, it does, I argue, work towards providing a framework for how such a relationship can work, thereby offering a theoretical approach to the subject. The goal is to inform, inspire and offer a set of theoretical spectacles that can be used to view other cases. To this end my research is using the Kenyan experience to develop a number of theoretical approached to the role of intelligence services in state-building.

Download the Master’s Thesis here: Intelligence and State-Building

Mer om EOS 550D:

Canon EOS 550D digitala systemkamera : Canon lanserar ett banbrytande nytt tillskott till den växande, världskända digitala systemkameraserien EOS – modellen EOS 550D. Med Canon EOS 550D omdefinierar Canon begreppet för konsumenters digitala systemkameror. Här ingår nämligen tekniker och funktioner som oftast hör hemma i de halvprofessionella modellerna – och allt i det kompakta, lätta kamerahus som är så uppskattat. Med en nyutvecklad 18 megapixels APS-C CMOS-sensor, tillsammans med Canons avancerade bildprocessor DIGIC 4 och möjligheten att ta videosekvenser i Full HD, kan alla fotoentusiaster låta kreativiteten blomstra.

Se även http://www.fotosidan.se/cldoc/39394.htm

Changing intelligence dynamics in Africa

What is the role of intelligence services in Africa? What effect have changing security, political and normative dynamics had on this role? This publication from the African Security Sector Network and the Global Facilitation Network for Security Sector Reform examines the changing dynamics affecting intelligence services in Africa. It argues that intelligence services are significant players in Africa and that intelligence reform has invariably proceeded alongside broader political evolutions.

Several layers of changing dynamics have influenced and continue to impact upon African intelligence services. Changing political dynamics have seen reform of intelligence services, after the post-colonial era in which intelligence services were focused primarily on regime protection. The security agenda has also changed, with Cold War struggles giving way to terrorism and civil wars as the major issues for African intelligence services. Finally, while a culture of secrecy is still the norm the normative dynamics around intelligence services in Africa are also changing.

Findings from case studies of intelligence services in a number of African states include the following:

* The colonial roots of Kenya’s Security Branch gave it a reputation for oppression. It was only in 1998 that Kenya’s intelligence services began to institute democratic principles and upgrade its staff and codes of conduct.

* While Uganda has been implementing military reforms, the intelligence sector has been largely ignored. The security services should keep pace with Uganda’s political transformation and become professional intelligence units operating within the law.

* Since 1994, South Africa’s intelligence services have undergone significant changes. However, reform has also been constrained by the post-conflict situation.

* Ghana’s intelligence oversight mechanism is clearly still a work in progress. Nevertheless, Ghana’s intelligence agencies have undertaken administrative, organisational and institutional reforms, contributing to political stability.

* Given the colonial legacy, intelligence services in the Great Lakes region have come a long way. However, their poor record as a whole suggests that the region has a long way to go towards intelligence reform.

Despite growing recognition that intelligence should be part of Africa’s security sector transformation agenda, analysis of intelligence has lagged behind that of other security institutions. Areas for further research include:

* The mandates and legal status of intelligence services in Africa – There is a need to continue to document and critique the legal status, role, mandates, power and structure of the intelligence services in Africa.

* Regional dynamics and regional interactions of African intelligence services – Analyses of intelligence services from regional perspectives should be extended through empirical research and interaction with security and intelligence actors.

* The pan-African and international obligations of African intelligence services – Research on the international legal parameters within which intelligence services operate could stimulate debate on appropriate norms for intelligence services.

* Secrecy, transparency and prospects for improved oversight in Africa – There is a need to document the conditions under which some African intelligence services have made tentative steps towards improved oversight of their structures.

* The role of intelligence – Existing research on this issue does not necessarily reflect the concerns of the developing world. Future research could explore the unique challenges and concerns facing African intelligence services.

Access full text here!

En vän lyckades, såsom hon ibland gör, med att hamna i bråk. Denna lokale vän tog det hela lite för långt denna gång och lekte chicken-race med den Kenyanska polisen. Resultatet av det hela blev en natt i häktet tillsammans med kackerlackor, råttor och annat trevligt. Men hör och häpna. De bjuder på frukost på morgonen.

För er som inte besökt ett Kenyanskt häkte kan jag informera om att det ser ut som en fuktig övergiven svensk källare, råskrapad betong och ingen inredning. Till det kommer en ståldörr med ett hänglås på utsidan. Häktet får man dela med alla andra som släpats in samma natt. Det finns mao. bara ett rum för var kön. Är du kvinna så är chansen stor att du får stå ut med att div. fängelsevakter tafsar på dig och skriker diverse okvädesord. Är du man så riskerar du att få stryk bara för att. Kommer du in på en fredag får du vänta med att bli utsläppt tills på måndag. De som ansvarar för utsläppet jobbar inte på helgen.

Man bör i sammanhanget notera att det är positivt om man faktiskt hamnar i häktet efter att polisen arresterat en. Det kanske inte låter så efter ovan nämnda beskrivning. Men alternativet är att polisen rånar dig och spöar skiten ur dig och lämnar dig på något mörk väg. Men så bor jag ju i en bättre del av denna staden och polisen här vet vilka man kan mjölka pengar ur om de inte pengar har på sig för stunden.

Så fick jag alltså ett telefonsamtal på morgonen för denne vän som undrar om jag kanske kan betala borgen motsvarande 500 SEK. Självfallet, vad gör man inte för en vän?

Efter lite köande och väntande så fick jag träffa vännen och blev upplyst om att det skulle kosta för att få ut henne då hon skulle inställa sig i rätten senare. 1000 SEK nu. Men efter lite förhandling så blev det åter 500 SEK. De hade ju lovat… Nu fick jag följa med till Petty Crimes office. Jag räknade upp 5000 shilling varvid polisen noterade att jag minsann hade 1000  shilling till i fickan varpå han frågade om det kanske var en gåva till honom. Nja, tvekade jag. Du är ju polis, inte kan jag ge dig pengar. Tillbaka fick jag ett påtvingat leende som jag inte riktigt visste hur jag skulle tolka.

Nåja sade polisen. Följ nu med till den “officiella boken” så skall du få ett kvitto. Boken visade sig vare en högre chefs kontor. Arkivet på detta kontor (som jag tjuvtittade i senare) var mer av slaget soptunna och på golvet stod 15 ölflaskor som man tvingades fundera kring dess roll i sammanhanget. I övrigt var kontoret smutsigt, eländigt och utan vare sig dator eller ordning.

Nog om det. Chefen berättade för mig de ju inte vill förstöra folks liv. De vill hjälpa människor. Därför vore det synd om hennes fingeravtryck och akt skulle skickas in centralt. Det skulle ju förstöra hennes liv. Mycket tråkigt. Ut går chefen in kommer den andra polisen som upprepar samma historia och frågor om jag vill hjälpa min vän. Om jag inte kräver kvitto så behöver de ju inte registrera fallet och allt kan bara försvinna. Smidigt.

Det är inte så lätt att bestämma sig för vad jag bör göra. Mutor är ju inte bra. De underminerar rättsväsendet, rättsstaten och demokratin. Men samtidigt kan jag ju inte avgöra hennes öde. Så jag berättar ödmjukt för poliserna att jag tackar för deras vänliga fråga men att hon själv måste bestämma om sitt liv. Jag är ju bara en vän. De förstår. Ler och hämtar henne. Hon hugger på betet. Han säger att fem tusen är bra. Men kanske har någon av oss 1000 shilling till, vilket han ju vet att jag har. Jag langar över sedeln till henne som ger den till honom. Tack och lov hade jag separerat mina pengar innan så tre tusen till låg i andra fickan.

Nu börjar polisernas arbete och vår väntan. De måste nämligen förhandla med alla andra på polisstationen för att få ut henne. Alla ska ju ha sin del av kakan! Småningom om löser det sig efter många interna utspel som syftar till att öka sin egen del av kakan.

Vi blir utsläppta. Inget hej då, inga handskak. De bara försvinner och säger att vi skall gå. Vi går utan att se oss om. Hon skall dock infinna sig under morgondagen för att bevittna hur hennes akt försvinner. Hon infinner sig inte men polisen tar det lugnt. Säger per telefon att han undrade var hon var, han hade ju tänkt bjuda henne på lunch!

Allt slutar med att hon faktiskt får en gratis lunch. Kyckling, pommes and cola. Akten försvunnen och allting gott. Utom då det faktum att rättvisan undergrävdes än en gång i landet.

Korruption är en jätteproblem i Kenya. Men min berättelse ovan visar på hur svårt det kan vara i det enskilda fallet att inte betala en muta när man är helt i händerna på de som kräver en muta. Kanske om man har tillgång till en bra advokat går det hela att undvika. Men för oss andra? Vad gör man? Den som begått ett fel betalar sig ju gärna sig ur samtida och framtida problem. Ansvaret måste ligga på staten för att se till att rättssystemen håller.

Så gjorde jag fel? Ja kanske. Kanske borde jag lämnat henne där för att möta den Kenyanska “rättvisan”. Men det är inte lätt när alternativet är en behandling som inte är human. Jag kände inte heller att jag hade några val. Kanske hade jag det. Jag vet inte. Kontentan blir bara kort och gott att korruption är komplicerat och ofta svårt att undvika i ett genomkorrumperat land. Som god demokrat bör man självfallet stå upp för sina värderingar. Men det är betydligt lättare när man gjort rätt än när man gjort fel…

Inser att denna artikel lätt misstolkas efter att dammet efter Jimmy Åkessons debattartikel i Aftonbladet lagt sig. Denna artikel måste läsas i ljuset av Åkessons artikel som ett klassiskt ingrepp för att visa på Åkessons absurdhet, omfattande generalisering och svartmålning av en hel religion och folkgrupp.

Bay och Egerström: Vi ska göra allt i vår makt för att vända trenden

DEBATT En av mångkulturens många inneboende paradoxer är att den, trots sitt universella anspråk, är ett monokulturellt fenomen som endast funnit grogrund i den postmoderna, oikofoba* västvärlden och som därför också tar sin utgångspunkt i västerländska fenomen och erfarenheter när man bedömer och analyserar omvärlden. Den västerländska erfarenheten ses som ett högre utvecklingsstadium, som resten av världen bara inte hunnit uppnå ännu.

Detta är också anledningen till att dagens mångkulturella demokratiska maktelit är så totalt blind för farorna med Sverigedemokraterna och sverigedemokratisering. Man utgår från att sverigedemokrater inte vill någonting hellre än anpassa sig till ett västerländskt levnadssätt och demokratiska normer, liksom att sverigedemokratisk ideologi i grund och botten är samma sak som demokrati, med den enda skillnaden att Sverigedemokrater har ett annat namn på folkstyre.

Därmed antar man också att man kommer att kunna tämja sverigedemokraterna på samma sätt som demokratiska krafter sedan århundraden tillbaka tämjt den europeiska fascismen och förpassat den till den privata sfären.

Sverigedemokraterna skiljer sig dock från demokrater på flera avgörande punkter, till exempel gällande distinktionen mellan andlig och världslig makt och synen på våldsanvändning. Sverigedemokraterna har ingen motsvarighet till Sveriges grundlag och inget allmänmänskligt kärleksbudskap. Dessa skillnader har också gjort att Sverigedemokraterna och den Sverigedemokratiska världen aktivt har avvisat upplysningen och humanismen.

Detta, tillsammans med nästan 1 400 år av krig och motsättningar mellan intolerans och det demokratiska Europa, tror sig nu dagens makthavare kunna övervinna i en handvändning.

Såhär långt tvingas man dock konstatera att sverigedemokraterna har påverkat det demokratiska samhället i betydligt högre utsträckning än det demokratiska samhället har påverkat sverigedemokraterna. Masstillväxten av Sverigedemokrater tillsammans med de relativt höga födelsetalen inom den Sverigedemokratiska befolkningsgruppen talar för att denna utveckling kommer att fortsätta om inte en politisk kursändring sker. Naturligtvis är en betydande andel av Europas sverigedemokrater inte bokstavstroende, även om de flesta studier som gjorts på området visar att fundamentalisterna är en stor och växande minoritet.

Rotlösheten, som den sverigedemokratiska samhällsordningen underblåst hos många andra och tredje generationens arbetare, har fått många att söka sig till Sverigedemokraterna som en identitetsskapande och samlande kraft och vi upplever nu en radikaliseringsprocess bland Sverigedemokratiska ungdomar i Europa.

I Sverige finns mig veterligen inga kända studier på området, men i en brittisk undersökning från 2007 uppgav 37 procent av de unga, brittiska Sverigedemokraterna att de skulle föredra fascistlagar framför brittisk lag och lika många ansåg att den som konverterar från Sverigedemokraterna skall avrättas. I andra studier från bland annat Frankrike och Tyskland kan samma mönster urskiljas.

För 20 år sedan trodde vi att de flesta demokrater skulle ha mycket svårt att tänka sig att sverigedemokraterna skulle komma att bli Sveriges näst största parti, att demokratiska konstnärer som kritiserar eller skojar med Sverigedemokraterna skulle leva under ständigt dödshot, att ett tiotal sverigedemokratiska terrororganisationer skulle komma att etablera sig i Sverige, att ledande Sverigedemokratiska företrädare skulle framföra krav på införandet av fascistlagar i Sverige, att demokratiska staten skulle använda skattebetalarnas pengar till att stödja fascistoida partier, att Sverige skulle ha flest fascister** i Europa och att Sverigedemokratiska män skulle vara mycket kraftigt överrepresenterade bland förövarna, att demokratiska badhus skulle införa separata badtider för män, kvinnor och Sverigedemokrater, att demokratiska kommuner skulle överväga införandet av fascistsegregerad simundervisning i skolorna, att frysdiskarna i våra livsmedelsbutiker skulle erbjuda färdigrätter samtidigt som demokratiska förskolor slutar att servera konserver, att demokratiska skolor skulle införa nya lov för att fira 30 november samtidigt som demokratiska skolavslutningar förbjuds på fler och fler skolor och så vidare.

Allt detta är i dag en del av den svenska verkligheten. Frågan är hur det ser det ut om ytterligare några decennier, när den Sverigedemokratiska befolkningen, om nuvarande takt håller i sig, har flerdubblats i storlek och många av Europas större städer, inklusive Malmö, med största sannolikhet har en Sverigedemokratisk majoritet.

Den mångkulturella samhällseliten ser kanske denna framtid som en färgglad intressant förändring av ett Sverige och Europa som man allt som oftast förnekar ens någonsin har varit “demokratiskt” eller “liberalt”.

Som demokrater ser vi detta som vårt största inhemska hot sedan andra världskriget och vi lovar att göra allt som står i vår makt för att vända trenden när Sverige går till val nästa år.
*) Oikofob är enligt den brittiske filosofen Scruton en person som föraktar sin hembygd. (Red. anm.)
**) Idioter. (Red. Anm.)

Sebastian Bay, medborgare och demokrat
Per Egerström, medborgare och demokrat

SvD1,2,3 AB1,2 DN1,2,3,4,

Läs även andra bloggares åsikter om sverigedemokraterna, media, integration, demokrati

Lund. Det har blivit vanligare att folk i Lund med omnejd försöker utnyttja bostadsbristen för studenter och ta ut rena ockerhyror. Enligt studentbostadsförmedlingen Bopoolen förekommer oskäligt höga hyror i två annonser av tio.

— Eftersom det har blivit en krissituation är det många som försöker utnyttja en svår situation för många studenter, säger Sebastian Bay på Bopoolen till Sveriges Radio Malmö.

Som ett exempel nämner han hyresvärdar som vill ha 4 500 kronor per rum i en villa som hyrs ut.

Läs artikeln här