Sebastian Bay

Humanistlaboriatoriet

I Lunds undre värld, i källaren på Språk och Litteraturcentrum finns ett rum som hämtat ur Dantes Gudomliga Komedi.

Humanistlaboriatoriet vid Språk och Litteraturcentrum erbjuder studenter från Lund Universitet chansen att få skriva sitt examensarbete i en unik miljö. Oftast har det varit Språkvetare, kognitionsvetare, konstvetare och Tekniker som arbetat här. Men laboratoriets föreståndare Kenneth Holmqvist är öppen för alla uppsatsförslag.

I samma laboriatorium har tre forskare från Lunds universitet, knutna till det nya Humanistlaboratoriet vid Språk- och litteraturcentrum, har visat att och hur människan tänker i bilder. I experimenten har de använt en högteknologisk ögonrörelseutrustning för att exakt kunna mäta effekterna av mentala bilder. Forskningsresultaten har nyligen publicerats i den prestigefyllda tidskriften Cognitive Science.

Lyssna på Radioinslaget: 070126 Humanistlaboriatoriet

Från pressreleasen

Ögonrörelsestudie från Lundaforskare visar att vi tänker i bilder

Tre forskare från Lunds universitet, knutna till det nya Humanistlaboratoriet vid Språk- och litteraturcentrum, har visat att och hur människan tänker i bilder. I experimenten har de använt en högteknologisk ögonrörelseutrustning för att exakt kunna mäta effekterna av mentala bilder. Forskningsresultaten har nyligen publicerats i den prestigefyllda tidskriften Cognitive Science.
Forskarna visar Humanistlaboratoriet och berättar om forskningen den 15 januari.

Det har länge varit mycket svårt att hitta experiment som kan ge hållbara argument för att mentala bilder existerar. Mentala bilder har dessutom varit omdebatterade i forskningen. En del forskare menar att bildligt tänkande står för oklart tänkande, medan tydliga tankar förknippas med språk och symboler. Några forskare hävdar att mentala bilder inte alls existerar.

Samtidigt är mentala bilder intimt kopplade till vår vardagserfarenhet och utgör en viktig del av vårt tänkande. Vi ”ser” bilder när vi läser romaner, när vi planerar inför framtiden, när vi minns, när vi löser problem, med mera.

De tre forskarna, Roger Johansson, projektassistent i lingvistik, Jana Holsanova forskare i kognitionsvetenskap och Kenneth Holmqvist, docent och föreståndare för Humanistlaboratoriet, lät ett åttiotal försöksdeltagare titta på antingen en detaljerad bild eller lyssna på en talad beskrivning. Därefter fick försöksdeltagarna beskriva bilden i ord eller återberätta beskrivningen samtidigt som de tittade på en blank, vit skärm. Deltagarnas ögonrörelser spelades in under hela experimentet. Ögonrörelsemätaren bestod av en cykelhjälm med kameror som spelade in både ögats rörelse och det som ögat tittar på.

Resultatet blev att nästan alla försöksdeltagare som återberättade scenen tittade som om scenen funnits på den vita skärmen framför dem. Effekten visade sig också vara närmast identisk oavsett om försöksdeltagarna först sett bilden eller hört den talade beskrivningen. Effekten var påtaglig även när studien senare upprepades i totalt mörker.

Kunskapen om att vi har mentala bilder får konsekvenser inom flera områden, t.ex. vid inlärning, vid problemlösning och när vi designar eller skapar något kreativt. När vi använder oss av mentala bilder är det med största sannolikhet så att människor använder dem i olika hög grad beroende på situationen. Det verkar alltså finnas individuella skillnader i hur vi tar emot och lagrar information, hur vi löser problem och hur vi går till väga vid kreativt skapande.

– Man brukar tala om verbala och visuella tänkare. Till exempel kan det i vissa situationer vara mer effektivt att lösa problem genom att tänka i bilder. Framtida forskning borde fokusera på hur individuella preferenser och olika typer av situationer påverkar vårt sätt att tänka i ord eller i bilder. Många vedertagna metoder inom lärande som används idag är inte anpassade för olika uppgifter, situationer och för personer som är bättre på att arbeta med bilder än t.ex. språket, säger Jana Holsanova.

– Att ögonrörelser i hög grad återspeglar mönstret från våra bildliga tankar är ett starkt bevis för att vi faktiskt har mentala bilder lagrade i hjärnan, även om vi delvis använder vår omgivning som ett stöd för att avlasta arbetsminnet, t.ex. genom att skissa våra idéer på papper. Ett gammalt klassiskt uttryck är att ”ögonen är själens spegel”. Våra experiment visar snarare att ”ögonen är en spegel till våra tankar” – kanske en modernare och korrektare tolkning, tillägger Roger Johansson.

February 24th, 2007