Normal olycka på Forsmark 1?
January 29th, 2007
Den 25 juli 2006 inträffade en händelse på Forsmark 1 som skulle kunna ha lett till en katastrof av samma mått som Harrisburg 1979. Till skillnad från Harrisburg lyckades en olycka avvärjas på Forsmark 1 denna gång och driften återupptogs utan några katastrofala efterföljder. Denna händelse är mycket aktuell då vi idag lever i en värld som präglas av de effekter på miljön som vår moderna tid skapar och kärnkraftverk som energikällor är starkt ifrågasatta. Charles Perrow har forskat kring risk och de orsaker som gör att olyckor inträffar. Denna forskning har lett fram till en teori som Perrow kallar Normal Accident Theory. Perrows teori går i korthet ut på att definiera vilka system som, utifrån begreppen koppling och komplexitet, kan benämnas högrisksystem. Högrisksystem är enligt Perrow, de system som är uppbyggda med täta kopplingar samt är komplexa till sin karaktär. På grund av dessa systems karaktär menar Perrow att oförutsedda olyckor oundvikligen kommer att inträffa, och att det inte är en fråga om, utan när dessa kommer att ske.
Vi vill med vår studie pröva huruvida Charles Perrows teori fortfarande kan förklara risker och uppkomsten till kriser tjugo år efter att den först formulerades. I vår studie har vi således valt att testa Perrows teori på den incident som inträffade på kärnkraftverket Forsmark 1 den 25 juli 2006. Vi ställer oss frågan: Styrker händelsen vid Forsmark 1 Charles Perrows Normal accident theory? Detta leder oss vidare in i en diskussion kring huruvida högrisksystem, enligt Perrows definition, verkligen existerar.
Vår studie kring händelsen på Forsmark 1 har visat att den tekniska förklaringsmodellen som Perrow står för inte ensam kan förklara händelsen på Forsmark 1. Vi gör dock inte gällande att teorin inte alls är gångbar, utan konstaterar endast att Charles Perrows Normal Accident Theory inte stärks av vår analys av händelsen på Forsmark 1. För att förstå dess fulla dynamik menar vi att det förmodligen krävs en komplettering med andra teorier.
Ladda ner uppsatsen:
Normal olycka på Forsmark 1? En reflektion över Charles Perrows teori om normala olyckor
Entry Filed under: Research papers,Undergraduate
2 Comments
1. Jens | January 30th, 2007 at 2:58 pm
Jag gillar den där första meningen bäst av allt, därför ska jag förklara lite skillnader mellan vattenreaktorer och grafitreaktorer.
Vi börjar lite enkelt med hur man får ut effekt ur Uran-235:
Som de flesta vet klyver man atomer med hjälp av neutroner, vad som många däremot inte vet är att neutronerna måste få en fullträff på en atom för att klyva den om den inte är en termisk neutron (långsam neutron). En neutron som kommer i full hastighet går med stor sannorlikhet bara rätt genom uran-atomen men en termisk neutron fastnar i atomen och gör den instabil (Uran-236) som sedan sönderfaller till mindre restprodukter och frigör nya neutroner. när dessa restprodukter bromsas in med hjälp av friktion från andra atomer i materialet frigörs värme som man sedan kokar vatten med. Vattenångan driver en turbin som i sin tur driver en generator.
Nu till det intressanta, Moderatorn:
Moderatorn gör neutronerna termiska och möjliggör därmed klyvning. Tjernobyl använde grafit som moderator mellan uranstavarna. När då vattnet kokade bort så steg effekten med 400% eftersom det inte gick att hejda produktionen av neutroner. I Sverige används vatten som moderator. Vad händer då om vattnet kokar bort? Då bildas det inga termiska neutroner och hela processen stannar av. Ingenting sprängs. På sin höjd smälter Uranet och bildar en hög på Reaktorhallens golv.
En bättre inledning skulle vara:
“Den 25 juli 2006 inträffade en händelse på Forsmark 1 som skulle kunna ha lett till en katastrof av samma mått som Harrisburg 1979.”
2. Sebastian Bay | February 12th, 2007 at 12:26 am
Tack för kommentaren Jens!
Jag håller med dig om att reaktorerna skiljer sig åt, även om jag inte besitter din fackkunskap. Och läser man inledningen som du gör så är den missvisande (vilket nog är den enda möjliga). Men vi (jag och Anna som skrev uppsatsen) ville med hjälp utav inledningen uppmärksamma att det test som man ville utföra i Tjernobyl 1986 – liknar den verkliga olycka som inträffade på Forsmark 1. I Tjernobyl ville man se om kraftverket kunde klara av husturbindrift om den yttre strömförsörjningen föll bort. Man fick aldrig reda på svaret på frågan – allt gick överstyr innan dess. Men idag vet vi åtminstone att Forsmark 1 inte klarade av det.
Inledningen såsom skriven här är olycklig i den bemärkelsen – i uppsatsen framgår det tydligt vad vi menade. Tack för att du uppmärksammade det!
/Sebastian